This morning I got up with Axel and laid on the sofa enjoying the way our Christmas decorations brought some lovely comforting light to the dark winter morning. My day ahead looked very calm and peaceful, just relaxing all day (which is needed) and a lovely trip to have lunch at work. I’ve been looking forward to seeing everyone at work. Then at 8.05 my phone rings. It’s from the urologists, he says that he understands I’ve had some problems with my catheter and wanted to double check I was on the right medicine for my infection. Then he offers me a time today at 12.30 to remove my catheter and learn how to self-catheterise (which is the correct word for it I think?). Of course I said yes! I cannot wait to get rid of this annoying cable (it feels like a cable at times) between my legs! There must be some greater force that doesn’t want me to go have lunch at work as this is the second time it has been decided and I get a last minute change with healthcare, but I’m hoping to be able to go in this afternoon instead for 3 o’clock fika (coffee break) because I really want to! All of a sudden a MASSIVE nervous cloud pulls over me, am I really gonna have to try to put something up my urethra (I just learnt a new word, which I will most likely forget but I’ll try to remember). Super nervous about that! Specially as it took two nurses at a better angle to do it in the hospital, aaah! I know it will go well, but I’m mega nervous! I’m so nervous I just baked a cake! Haha! God, I need to rest, but I need a shower…my nervs are going crazy! Only two and a half hours left with Katinca! Right, I need to breath!

Thinking about a conversation I had with my mum and sister regarding being nervous. Before my operation I was wondering how it would be because when I get nervous I always feel it in my belly, but I’ve never thought of it its in the intestines or stomach itself. My mum and sister get the same nervous gut so we were discussing if it disappeared when they removed my colon. I can now say that it is a totally different type of nervous gut. It’s not quite as aggressive as it used to be which is nice, but its bizarre. Now that I’m talking about it it’s chilling out so ill keep in mind how it feels closer to my appointment and share the feeling again later.

Right, I’m gonna go before I start rambling on about nothing haha eee, wish my luck today at 12.30 (Swedish time)! Apparently the appointment takes about an hour! I bet I’ll be so tired after I’ll just fall asleep! Ah anyway, catch you later 😉

 

Here’s a picture of my cake. A lemon and chocolate marble cake. It smells lovely, if I say so myself.Här är en bild på min kaka. En citron tiger kaka. Den doftar ljuvligt om jag får säga det själv.

 

I morse gick jag upp med Axel och la mig på soffan och njöt av hur våra jul dekorationer tillförde en sån mysig varm tillvaro på en mörk vinters morgon. Min dag såg ut som om den skulle vara lugn och behaglig, bara slappna av hela dagen (vilket jag behöver) med en mysig utflykt för att äta lunch på jobb. Jag har sett framemot att se alla på jobb igen. Klockan 8.05 ringer min telefon. Det är från urologen, han säger att han förstår att jag har haft problem med min kateter och ville dubbel kolla att jag är på rätt medicin för min infektion. Sen erbjuder han mig en tid idag klockan 12.30 för att dra katetern och lära mig själv-tappning. Självklart sa jag ja! Jag längtar efter att bli av med denna jobbiga sladden (det känns som en jättesladd ibland) från mellan benen! Där finns nog dock en större kraft som inte vill att jag ska gå och äta lunch på jobb eftersom detta är andra gången det har varit bestämt och blivit sista minuten ändringar med vården, men jag hoppas på att kunna gå in i eftermiddag till 3 fikat istället för jag vill verkligen! Helt plötsligt blev jag slagen av ett ENORMT nervositet moln, ska jag verkligen behöva sätta upp något i mitt urinrör?! Jättenervös över de! Speciellt eftersom det tog två sköterskor i en mycket bättre vinkel att göra det på sjukhuset, aaah! Jag vet att det kommer gå bra men jag är super nervös! Jag är så nervös att jag har bakat en kaka! Haha! Gud, jag behöver vila, men jag behöver duscha…mina nerver är överallt just nu! Bara två och en halv timme kvar med Katinca! Okej, nu behöver jag andas!

Jag tänker lite på en konversation jag hade med min mamma och syster angående att vara nervös. Innan min operation undrade jag hur det skulle bara för när jag blir nervös har det alltid satt sig i magen, men jag har aldrig tänkt på om det är en känsla i tarmarna eller i själva magen. Min mamma och syster får samma nervösa mage så vi diskuterade om det skulle försvinna när dom to bort tjocktarmen. Jag kan ärligt säga att det är en helt annan sorts nervös mage. Det är inte helt lika aggressivt som det brukade vara vilket är skönt, men det är udda. Nu när jag pratar om det så har det lugnat sig så jag ska försöka tänka på det senare närmare tiden och dela med mig av känslan igen senare.

Okej, nu ska jag gå innan jag bara börjar snacka ännu mer skit om inget haha, eee, håll tummarna för mig idag klockan 12.30 (svensk tid)! Tydligen ska det ta ca en timme! Jag kan slå vad om att jag kommer somna efter! Ja, hursomhelst, hörs sen 😉

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s