Well it’s happened. Today was the day for mine and Stevies first accident out in public. I am still so so tired and after getting up this morning and going to take some blood tests I came home and have a quick 40 mins rest. I then flew up out of bed and made a beetroot, carrot, orange and ginger juice and a boiled egg, ate it and walked out the door for my half an hour bus ride to physio. When getting changed I noticed suddenly that the bag was very full, so I go to the bathroom, pull my gym trousers down and there it is…The bag has leaked. There is horrible stuff all under the plate on my skin, but the bag is still sort of attached, however it was moving out towards the edge and in one corner (well it isn’t actually a corner on something round but you catch my drift) actually came out from under the plate. Oh my god, I felt my heart jump a bit…embarrassment rose, until I realised that no one else actually knew. I went to my bag and of all days to rush at home, today would of course be the day and I had left my emergency kit accessory bag at home!!!! Mega panic and I was starting physio in 2 minutes. Me being be, I decided this wouldn’t beat me, not today and not when I’d got that far. So I get plenty of the thickest paper they have and wrap it all around the base of the bag, over the plate, everywhere it could potentially leak a bit more, pull my trousers up and go out to meet my physio. I told her I’d had a little accident and therefore couldn’t do moves where I needed to lay on my belly. Yes, I managed an hours work out without it leaking out anymore, no smell, no stains (visible at least) and I walked out with my head held high. Now for the last part of this crazy story…The journey home, good job its sitting mostly but that was another half an hour haha oh dear me. But guess what, I managed it all, head still held high and partially laughing about it now that I’ve had a shower, clothes are in the washing machine and I have a new bag on. Decided today would be a good day for an Aloe vera bag, they are so ugly but in my head the Aloe Vera on the plate can help my skin recover after having had the horrid stuff on it for nearly 2 hours. Unfortunately that stuff is very corrosive before it hits the large intestine, but I think I’ll be fine. Sending positive thoughts to the skin around Stevie.

I think this happened because when I had my rest this morning I was laid on my belly – which I don’t do very much anymore but it felt amazing today – and I think there might have been some air…well gas in the bag that might have pressed and loosened the bag a bit under my weight. As I was rushing before leaving the house I didn’t double check things, or even think much more about it. Now I have learnt though to ALWAYS make sure to have my emergency accessory bag with me, it needs to change bag with my wallet.

Well guess what, I am EXHAUSTED now. What an exciting day. I’m proud I managed to keep my head up through it all instead of crying, and now I am laughing about it. If only everyone in the gym and on the bus knew hahahahahaha.
Now I am gonna have a well deserved rest!

 

 

Jaha det har hänt. Idag var dagen då jag och Stevie hade vår första olika ute i det offentliga. Jag är fortfarande så väldigt trött och efter att stigit upp i morse och lämnat blodprover kom jag hem och hade en snabb 40 min vila. Jag flög ur sängen och gjorde en rödbeta, morot, apelsin och ingefära juice och ett kokt ägg, åt de och lämnade huset för min halvtimmes resa till sjukgymnasten. När jag bytte om märkte jag plötsligt hur påsen kändes ganska full, så jag gick till badrummet, drog ner mina träningsbyxor och där är de..Påsen har läckt. Där är hemsk gegga under plattan på mitt skin, men påsen sitter fortfarande på, men det rörde sig ut mot kanterna och i ett hörn (fast det är ju inte hörn på något runt men ja ni förstår) kom det faktiskt ut från under plattan. Herre gud, jag kände hur hjärtat klappade till…förlägenheten la sig tungt över bröstet, tills jag kom på att ingen visste egentligen visste. Jag gick tillbaka till min väska och utan alla dagar man kan stressa hemma på så var det idag som självklart skulle vara den dagen då jag lämnade min nödsituations accessoar kit hemma!!! Super panik och jag skulle börja min träning om 2 minuter. Eftersom jag är sån som jag är så bestämde jag att detta inte skulle slå mig, inte idag och inte när jag kommit såhär långt. Så jag tog en massa av det tjockaste pappret jag kunde hitta på toan och virade det runt basen av påsen, över plattan, och överallt där det kunde potentiellt läcka lite till, drog upp byxorna och gick ut och träffade min sjukgymnast. Jag berättade för henne att jag hade haft en liten olycka och kunde därför inte göra någon övning där man behövde ligga på magen. Ja, jag klarade en timmes träning utan mer läckage, ingen doft, inga fläckar (synliga i alla fall) och jag gick ut därifrån med huvudet högt. Nu för det sista biten av min galna historia..resan hem, tur att det var mest en massa sittande men det var åter en halvtimme till haha kära nån.Men vet ni vad, jag klarade det hela, huvudet fortfarande högt och delvis skrattande om det nu när jag har duschat, slängt kläderna i tvättmaskinen och sat pt på en ny påse. Idag bestämde jag att det var en bra dag att använda en av mina Aloe vera påsar, dom är så fula men i mitt huvud så skulle Aloe vera plattan kunna hjälpa mitt skin att återställa sig efter att ha haft den hemska smörjan på sig i nästan 2 timmar. Tyvärr är de som kommer ut ganska frätande innan det nåt tjocktarmen, men jag tror att jag klarar mig. Skickar en massa positiva tankar till skinnet runt Stevie.
Jag tror detta hände idag för att när jag vilade i morse så låg jag på magen – något jag inte gör så mycket längre men det kändes helt underbart idag – och jag tror att där va lite luft..eller gas i påsen som måste ha tryckts till och släppt påsen en anning under min vikt. Eftersom jag rusade innan jag lämnade lägenheten så dubbelkollade jag inte, och tänkte inte ens på det. Nu har jag lärt mig att ALLTID se till att ha med min nödsituations acsessoar kit med mig, den behöver hönga med min plånbok i väskbyten.

Ja nu är jag helt UTMATTAD. Vilken dag. Jag är stolt att jag klarade att hålla huvudet högt genom hela detta och inte börja gråta, och nu så skrattar jag åt det. Om bara alla i gymmet och på bussen visste hahahahahaah
Nu ska jag ha en välförtjänt vila!

 

2 thoughts on “Well thats our first accident then Stevie

  1. Aw Charlie what a day you’ve had. Glad it turned out ok and you managed it with your head held high. Love you xc

    Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s