Good morning!
Its one of those grey wet days today, I am laid in bed with a huge cup of tea, my book and the cats. I love lazy mornings on my own. I would have prefererad to still be sleeping but I woke up when Axel got up to go play football so now I’m making the most of it. I think I deserve it. I have managed my first 2 weeks back working, 25% which adds up to 10 hours a week. I am absolutely shattered but its good starting to do something even though I do feel like I’m in the way more then actually being useful. On Monday I start my 50% period, so part time for two week before going back to full time. I am worried about it being too much for me but I spoke to my doctor yesterday and he said that because my blood work all looks good (no inflammation and blood levels up at normal) he doesn’t have enough to support a longer time off work in connection to the operation or ulcerous colitis. This did upset me because after all, I really am exhausted most of the time, and I really have to be cautious with how much I do because I know it will knock me out completely otherwise and I’m worried that I might just wipe myself out completely if I work too much now. I wasn’t angry with my doctor, he was really nice and understanding on the phone and I understood how tied his hands were. He did recommend me calling the normal doctors and suggested looking into other reasons why I am so exhausted. Anyway, I’m not gonna think about this anymore today as it upsets me, so I will go back to these thought tomorrow. One thing before I leave it though, I am very happy and grateful that Stevie the stoma has recovered so well and not really had many complications, so far, knock on wood, well apart from a few sores and leaks.

I saw my counsellor on Thursday, I love talking to her. She really helps me understand myself just by pointing some things out in my way of thinking or acting. When I think I’ve hit a problem she explains that actually I’ve just worked through a problem and made it easier. I need to stop being so hard om myself and just be proud of having such a positive outlook on things. This is hugely helped by the amazing support I have from my family.

I got a few pictures from work too. Before I went off sick in the autumn we had started a big project that was to stand in the hospital grounds in Malmö. Funnily enough right outside of the building I go to see the stomanurse in. I managed to be there for 4 of the 13 pieces, and this week they got installed at the hospital. I am so sorry to have missed the rest of them being made and not be part of the making but I am very happy I did get to be there for the start of it. I feel so proud of the artist for her hard work and determination as well as the team at work who have managed to make it so beautiful. They are cast in an aluminium bronze and range from 2 meters to 6 meters. Unfortunately I don’t think my pictures do them justice but you get the idea anyway I hope.

I’m gonna get back to my book and drink my tea before it gets cold. I hope you all have a great Saturday.

Big hugs
C

wp-1484989834289.jpg

My new addiction is fresh juice. I don’t make them everyday but I do love them and try to have a few a week. This mix was carrots, beetroot, cabbage, ginger and orange. Delicious and beautiful. This makes me happy.wp-1484989862342.jpgMitt nya beroende är färsk juice. Jag gör dom inte varje dag men jag älskar dom och försöker göra de några gånger i veckan. Denna blandningen är morot, rödbeta, vitkål, ingefära och apelsin. Läckert god och vacker. Detta gör mig glad.

 

 

I also took this picture at work on Friday, I just thought it looked so beautiful. The lineup of moulds ready to be put together and cast on Monday.

Jag tog också denna bilden på jobb i Fredags, jag tyckte bara det såg så vackert up. Flaskorna ligger alla på rad redo för att bli ihopsatta och gjutas på måndag.

 

 

God morgon!
Idag är en sån grå våt dag, jag ligger i sängen med en stor kopp te, min bok och katterna. Jag älskar lata morgnar själv. Jag hade föredragit att sova men jag vaknade när Axel gick upp för att spela fotboll så nu njuter jag av det istället. Jag tycker att jag förtjänar det. Jag har klarat av mina första 2 veckor tillbaka på jobb, 25% vilket blir 10 timmar i veckan. Ja är helt utmattad men det är bra att börja göra något igen trots att jag känner mig mest i vägen än till nytta. På måndag börjar jag 50% i två veckor innan jag är tillbaka heltid. Jag känner mig orolig att det kanske blir för mycket för snabbt för mig men jag pratade med min läkare igår och han sa att mina blodprover var bra (ingen inflammation och blod värdet var normalt) så han har inte tillräckligt för att kunna ge mig mer tid sjukskriven i koppling till operationen eller ulcerös kolit. Jag kände mig lite upprörd över detta eftersom jag är så utmattade hela tiden, och jag måste verkligen tänka efter hur mycket jag gör hela tiden för jag vet att det kommer slå mig totalt annars och jag är orolig att jag kanske kör ner mig om jag jobbar för mycket. Jag var inte arg på min läkare, han var väldigt snäll och förstående på telefonen och jag förstår att hans händer var bundna. Han rekommenderade dock att jag tar kontakt med vårdcentralen för att titta in i andra anledningar till att jag är så utmattad. Hursomhelst så vill jag inte tänka mer på detta idag eftersom jag blir så ledsen, så jag går tillbaka till dessa tankarna imorgon. En sak till innan jag lämnar de, jag är väldigt glad och tacksam att Stevie stomi har återhämtat sig så bra och inte precis haft några komplikationer, hittills, ta i trä, ja förutom lite sår och några läckage.

Jag träffade min kurator i torsdags, jag älskar att prata med henne. Hon hjälper mig verkligen att förstå mig själv bara genom att peka ut vissa saker i mitt sätt att tänka eller agera. När jag tror jag har nåt ett problem så förklarar hon hur jag faktiskt har arbetat mig genom ett problem och gjort det enklare för mig. Jag måste sluta vara så hård mot mig och istället vara stolt över att ha en så positiv attityd. Detta är självklart förstarkat av mitt fantastiskt stöttande familj.

Jag fick lite bilder från jobb också. Innan jag blev sjuk i höstas så började vi på ett stort projekt som står på sjukhusområdet i Malmö. Lustigt nog är det precis utanför byggnaden där jag träffar min stomisjuksköterska. Jag var med att göra 4 av dom 13 ‘pelarna’, och nu i veckan var dom och installerades på sjukhuset. Jag är väldigt ledsen att jag inte kunde vara med och göra dom andra men jag är glad att jag fick vara med i början. Jag känner mig väldigt stolt över konstnären för hennes hårda arbete och även mina kolleger som lyckades få ihop de så fint. Dom är gjutna i aluminium brons och varierar från 2 meter till 6 meter. Tyvärr tycker jag inte att mina bilder visar deras rätta sig men nu får en ide i alla fall.

Nu ska jag fortsätta läsa och dricka mitt te innan det blir kallt. Hoppas ni får en härlig lördag.

Stor kram
C

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s